Inget är som väntans tider...

Nu är det lite över tiden, och väntar det gör jag..
känns som hela världen väntar med mig, en timme av samtal i morse där det frågades om det inte kändes något och om det inte torde vara dags nu?

Jo, det tycker jag också!!

Men uppenbarligen har liten tänkt att husera i min mage tills den flyttar hemifrån. :-*

Mindre klädkostnader förstås..

Nä, tiden har väl aldrig gått så långsamt som nu, det vet alla mammor som gått över tiden hur det känns.
Fast det e klart, jag har ju det där föräldramötet jag gärna vill gå på i morgon inför sexårsverksamheten. Så man får vara glad för det lilla :)